ja då var de redan tisdag.

Min arbetsdag började 7 i morse, och då började även funderingarna på vad läkaren sagt,

"Att de bara e att bita ihop"

Men hur länge ska man aceptera de ?!

Balansen e botten, hjärnan funkar inte, och jag tvingas att arbeta med skena på handleden för att jag tappar styrka, huvud och nacke spränger, och jag känner mej mer eller mindre svimfärdig.

Och ändå får jag bara höra från läkarna att de bara e att bita i hop.

Och så fortsätter varje jävla dag.

Jag e redo att ge upp, orkar inte kämpa mot öronlösa läkare,

och sen gång på gång bara bli behandlad som en smutsig vante.

Så nu tänker jag köra hårt, så får vi se vad som händer och när.

Nu har kärringen bitit ihop tillräckligt länge så nu e hon tandlös.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att acceptera då kroppen söker stopp, e inte lätt. De e så mycket jag vill göra, men inte klarar. Då blir jag så ledsen då jag inser att jag ännu en gång tvingas att Lägga ner. Och då de dagar man klarar att göra mer, men glömmer att bromsa d...

Snön och is smälter och våren närmar sig.   

  ibland funderar jag på om man måste bete sig på ett visst sett då man är sjukskriven ? Då man ser folks blickar, så har jag fått den tanken. Iband får jag känslan av att man hälst ska sitta hemma.  Så om jag planerat att vara med på en akti...

     folk åker till fjällen, men jag och barnen njuter lika mycket av alla fina platser hemma vid.    ...

idag är jag arg på mej själv. Arg för att jag pressat min kropp ,dit jag är idag. Arg för att, jag inte vet om jag får leva så här resten av livet. Arg för att jag ,fortfarande inte lyssnar på min kropp. och arg då jag får ta smällen ,då jag ...