Direktlänk till inlägg 31 oktober 2016
Efter 5 år som nedverderad, ignorerad , idiot förklarad , och även blivit misstänkt att ha simmulerat alla mina besvär, så har jag nu äntligen fått min diagnos.
Att de känns skönt de e bara förnamnet.
jag kan äntligen släppa den jackten, och försöka fokusera på att tillfriskna.
Men att de ska ta 5 år är ju skandal.
Men då man inte är ett löst fall, så sopas man lätt under mattan, och blir behandlad som en påse fylld av pest, som ingen vill ta i.
den glädjen jag känner nu har jag inte kännt på länge.
En sån otrolig lättnad.
Att acceptera då kroppen söker stopp, e inte lätt. De e så mycket jag vill göra, men inte klarar. Då blir jag så ledsen då jag inser att jag ännu en gång tvingas att Lägga ner. Och då de dagar man klarar att göra mer, men glömmer att bromsa d...
idag är jag arg på mej själv. Arg för att jag pressat min kropp ,dit jag är idag. Arg för att, jag inte vet om jag får leva så här resten av livet. Arg för att jag ,fortfarande inte lyssnar på min kropp. och arg då jag får ta smällen ,då jag ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 | 25 |
26 | 27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 | |||||||||
|