vissa dagar är de svårt att se allt det possetiva som händer runt om än hela tiden.

Men idag är en sån dag då allt är så tydligt.

Jag e så tacksam över mina urducktiga barn, de sköter sina sysslor utan knorr.

De får en att le varje dag, de till och med puschar för prommenader och det hänger gärna med.

Och vilka fantastiska vänner jag har runt om mej !

för ca 1vecka sen var jag på ett gemensamt info möte om gastric sleev.

Det var ett mycket intressans möte.

Så nu väntar jag på kallelse nr 2, och de mötet blir individuellt, och då vill de veta lite mer om mej och om jag inte minns fel så, får jag då veta vad de tar för beslut.

Antingen beslutar de att jag får göra operationen eller inte !

Jag längtar med spänning varje dag på att denna kallelse ska dimpa ner i post lådan.

Var inte rädd, jag går bredvid dig.

Kom ta min hand, jag håller i dig.

Här i min famn, kan du våga tro.

Sänk dina murar, jag ger dig ro.

För att jag älskar dig, så som du är

och jag vill ge dig allting jag har.

Låt mig få bära dig när du är svag,

för du betyder allting för mig.

Var inte rädd, jag går bredvid dig.

Nu är jag din och nu kan jag andas.

Här blir jag kvar, för här vill jag stanna.

Se på oss nu, livet är vårt.

Ser du den framtid som vi, vi kommer få.

För att jag älskar dig, så som du är

och jag vill ge dig allting jag har

och låt mig få bära dig när du är svag,

för du betyder allting för mig.

Ja, jag ska älska dig så som du är

och jag vill ge dig allting jag har.

Så låt mig få bära dig när hoppet sviker.

Du betyder allt för mig.

Var inte rädd, jag står bredvid dig

för du betyder allt för mig.

Hem kommen från kyrkan,och jag är mer än överlycklig

över att jag ännu en gång lyckats vinna över min otroliga scenskräck.

Att jag klarat sådana små saker som inte syns, tex att bara hålla i mikrofonen då jag ska sjunga, de e för mej svårt då jag skakar i hela kroppen då jag klivit upp och står där framme.

Att komma ihåg all text,lagt fokus på mikrofon att få den att inte skaka ur handen på mej.

Och sen att sjunga trotts klumpen i magen, klumpen av nervositet, scenskräck och den oändliga lycka att "lilla" jag fått äran att vara med och sjunga.

Jag är stolt över mej själv över att jag kommit så långt i mit liv.

  vad härligt att lilla jag står med i tidningen. 

Med namn. 

på söndag ska jag på nytt bearbeta min scen skräck,

Genom att sjunga i kyrkan på en gudstjänst.

Och nervös e bara förnamnet, men jag ska klara det.

mina älskade barn, 

Ni är mitt allt   

Ni är min energi, min hjärta mitt syre.

Ibland driver ni mej till vansinne, men vad gör de. . . . ! ?   

Ni är min drivkraft genom tider som varit jobbiga.

Min kärlek till er är obeskrivligt enorm.

Störren än ni någonsin kommer ana.

Varje kväll då ni lägger er i sängen så sejer jag ALLTID att jag älskar er !

Jag älskar er mina 2     

i dag vaknade jag med huvudvärk så jag klev upp och tog ett par tabletter och åkte senare 

Iväg för att öva söng inför söndag då jag ska sjunga i kyrkan med min underbara sång lärare.

Senare efter middagen började jag frysa och så ett paket på posten så kommer då min hämska värk från nacken och vipps så fick jag migrän.

Men då la jag mej och startade min favorit musik och låg där en bra tag.

Och på grund av musiken så kopplar ( åtminstonde min) kropp av och hjärnan tänker på annat

än jobbig värk.

För mej betyder musik väldigt mycket.

De fungerar då jag e deppig, också då jag är glad.

Life is a song.

Sing it !